I en tid där tobaksförbudet sprider sig försöker drogliberaler legalisera cannabis. En drog som sänker omdöme och ansvar och får barnvakter att överge barn, försämrar fysisk förmåga och orsakar fara för liv med dödsolyckor som följd. Somliga legaliseringsivrare hänvisar till Portugal som släppte allt fritt och påstår att där minsann har det blivit bättre. Inget kunde vara mer fel. Effekterna är katastrofala och Portugal toppar självmordsstatistiken för narkomaner. En anledning kan vara Gate way effekten. Det vill säga att Cannabis leder vidare till tyngre droger.
Positiva effekter av cannabis i medicinska sammanhang är otvetydiga. Lika väl som cannabis kan framkalla psykoser och schizofreni kan det även hjälpa människor med PTSD (Post traumatisk stress dissorder). Som de flesta medicinska gifter kan det således medverka till helande. Men att släppa lös cannabis är att öppna dörren för egen medicinering och det portugisiska experimentet visar svåra negativa följder av en sådan metod.
I en tid där regeringar globalt verkar för att minska ohälsa genom att begränsa tobakanvändandet vill cannabisförespråkare orsaka spridning av ohälsa och missär. Låt oss se utvecklingen av tobaksbruket och göra en jämförelse med cannabis.
Rökare och missbrukare har en sak gemensamt, de förstör för sig själva och andra.
Till de mer simpla men ändå störande problemen ser vi hur rökare skräpar ned med fimpar och kastade paket och är miljöparasiter till och med utomhus. Röken förstör överallt.
Cannabisbrukare förpestar tillvaron på ytterligare sätt och riskerna i samhället förvärras med en ökad ansvarslöshet på grund av försämrad funktion både psykisk och fysisk. Exemplen är många där påtända människor övergivit barn, misskött sina arbetsuppgifter och orsakat dödsolyckor.
Somliga påstår att Cannabis framkallar fredliga människor. Det är inte folket i Vietnam, Afghanistan och Irak överens om. Vietnamkrigets mest kända massaker på byn My Lai genomförde av en pluton av cannabispåtända militärer. De få som försökte stoppa massakern var nyktra.
Vår tids hjältar och skurkar
I en tid där några vill lägga tid och kraft på att försämra sin egen potential och därmed även locka andra i fördärvet finns hjältar som jobbar för ett bättre samhälle.
En del räddar valar, andra jobbar ideellt och skapar ett mervärde för samhället. Att bara ta hand om sin familj och vårda sina relationer är en kamp. Det finns så många hot och risker och narkotikaförespråkarna är just nu några av de största hoten. Genom sina försök att locka in unga blåögda är de minst sagt ondskans redskap.
Kampen mot tobak har lett till rökförbud över hela världen
Finland har nyligen infört rökförbud för ungdom upp till 18 år. Och man var före Sverige med rökförbud på allmän plats.
2004 införde Irland ett totalt rökförbud på arbetsplatser, inklusive pubar och barer. 82 procent av befolkningen gav stöd åt rökförbudet, enligt irländska regeringen.
I Sverige infördes rökförbud på utskänkningsställen 2005 och det ökade intäkterna för restauranger, pubar och kaféer tvärtemot vad motståndarna hävdade. De som jobbari dessa tidigare helt inrökta miljöer har vittnat om bättre arbetsmiljö och hälsa. Inte längre huvudvärk och färre sjukskrivningar. Snabbt infördes också rökfritt arbete och rökfria allmänna platser. Detta mönster går igen i hela världen och i USA, New York får man inte ens röka på uteservering. I detta frihetens föregångs land riskerar ägare att förlora sitt utskänkningstillstånd om någon röker där.
2008 beslöt Skottland att tobak ska bort från hyllorna i butiker och cigarettautomater förbjöds. Åtgärderna mot exponering av tobaksvaror i handeln syftade bland annat till att minska rökande bland unga.
Loosers
Rökning betraktas som helt ute och rökare är loosers. Företagare anställer inte rökare och folk slutar umgås med rökare och missbrukare. Varför ska man stå och suga i sig deras illaluktande och giftiga rök? Ändå fortsätter nyrekrytering och några som slinter in på looservägen. Negativa förebilder är påfallande ofta föräldrar som lurar in sina barn till ett avkortat liv i beroende och med sämre livskvalitet.
Rökare och missbrukare bör få ta ansvar för sin ohälsa
Vi ser nikotinister stå och huttra i kylan sugande på sin giftpinne i ett utanförskap av självvald ofrihet och drogberoende. Jo nikotin är en drog. Hälsofarorna känner alla till även om man blundar. "Det händer ju inte mig".
Även den som drabbats av Kol, långsam drunkningsdöd kan fortsätta förvärra sitt öde. Man kräver samhällets sjukhusvård men tar inget ansvar själv. Vi kan fråga oss varför samhället ska bekosta vård till den som inget gör åt situationen? Har man drabbats av lungcancer eller kol och fortsätter röka har man ju skymfat sjukhusvården och förverkat sin rätt till den. Med tanke på hur många som vill få vård men dör pga av att det inte finns resurser bör ju resurserna styras till de motiverade.
Ja det är tuffa ord. Jag tycker egentligen inte så utan vill att alla behövande ska har rätt till vård. Men visst måste vi kräva att vi själva tar ansvar för denna onödiga hälsofara.