Therese Alshammars välförtjänta Jerringspris

Med stor glädje följde jag resultatet av den spännande omröstningen till Jerringpriset. Och jag är så tacksam för svenska folkets val. Den som vet något om vilket oerhört slit simmare gör inser att denna karismatiska och vackra idrottskvinnas insats är exceptionell. Jag vill inte förringa någon av de andra kandidaterna men jag kan garantera att de i träningstid inte kommer i närheten av Alshammars insats. Kanske om man lägger samman de övriga kandidaterna. Sagt mer på skämt än provokation:). Hur vet jag då att simningen särskiljer sig. Jo genom ett TV-reportage (i SVT Pep-Talk) om simning 1986 fick jag en inblick i träningsdoserna. Redan som ung går man till simbassängen och kör en timme eller mer innan skolan börjar. Sedan kör man kanske två-tre timmar efter skolans slut, minst sex dagar i veckan, ofta alla veckans dagar med extra hård träning lördag söndag. Och detta startar för de allra flesta toppsimmare redan på lågstadiet. Det är bara gymnastiken (tror jag) som kan mäta sig i tid och intensitet. Therese är idag 33 år. Man kan alltså räkna på 25 års simmande och då hamnar vi på 30-40 000 timmar. Och hon vill fortsätta! De flesta toppsimmare lägger av mellan 20-25 års ålder. Alldeles oavsett hur det går i framtiden så har Therese Alshammar skänkt oförglömliga idrottsminnen och hon var så väl värd priset. Att Hans Chrunack fick hämta priset (Therese var på träningsläger i Mexico) känns också rätt. Han var en bidragande källa till framgången och inspirerade som simlandslagets förbundskapten 1991-2000, simningsboomen där Therese kom fram.