Svenska fotbollslandslaget i EM 2008 brast i ledarskapet.

De negativa förväntningarna som jag skrivit om i tidigare inlägg slog tyvärr in som förutspåtts men också på ett sätt som kom i alla fall för mig oväntat. Spanien spelade ut oss i andra halvlek. Och Ryssland körde över oss.
Svenska fotbollslandslagets styrka har alltid legat i laget, ledarskapet och organisationen. Dessa kvaliteter var som bortblåsta. Vi uppträdde inte som ett lag. Var fanns sammanhållningen, gemenskapen och stödet. Det var snarare Zlatan och "vattenbärarna". Henrik Larsson hade flera skottillfällen mot Spanien men sköt inte. Nu vet vi varför. Vår lagkapten Fredrik Ljungberg fick i matchen mot Ryssland (0-2) gnäll då han inte väggade tillbaka till Zlatan utan sköt själv från ett perfekt läge mitt i slottet. Den irritation som drabbade Fredrik pissade han vidare på Källström då Kim sköt utifrån ett hyfsat läge. Källström svarade Ljungberg med en minutlång ramsa skällsord och svordomar. En lagkaptens viktigaste uppgift är skapa sammanhållning och lagkänsla. Fredrik övertog bindeln efter Mellberg 2006. 

Ljungberg och Mellberg rök ihop och började slåss på en träning. Det var inte första gången just dessa två bråkade. Mellberg tog sedan konsekvensen av sin oförmåga och avgick som lagkapten. Kanske Lagerbäck borde ha funderat ytterligare ett varv på lämpligare lagkapten. 

Valet av Fredrik Ljungberg som kapten är sannolikt ett embryo till ihopklappningen. Han har i alla fall inte vunnit den respekt som en lagkapten ska förväntas äga. Helt klart är att Mellberg, Zlatan och Ljungberg inte är de såtaste vänner. Deras inbördes irritation kan ha legat där och gnagt och skavt och sådant påverkar alla. Henrik Larsson hade varit en lämpligare karaktärer som lagkapten. Han hade enat och förenat. Under EM -08 präglades svenska landslaget av oro, irritation och disharmoni. Alltför många saknade förtroende för sig själva och spelidén. Den för mig stora positiva överraskningen var annars Olof Mellberg. Även om Petter Hansson knäade in ett mål hade jag hellre sett Tobias Linderoth bredvid Olof Mellberg. Försvarets tröghet sidleds blev tydlig vid Spanienmatchen (1-2 målet) och uppenbar mot Ryssland. Det hade Tobbe eller Anders Svensson kanske kunnat råda bot på. Att Sverige skulle vara ålderstiget och att det därför inte höll tror jag inte på. Tyvärr tror jag det föll på ledarskapet både på och vid sidan av plan. Förbundskaptenens uppgift är att bygga ett lag. Varje lagdel kräver en ledare och en spelmotor. Hela laget kräver en kapten som håller ihop. Isaksson var ingen trygg målvakt och därmed inte den ledare som är så viktig längst bak. I försvaret fanns en desavouerad Mellberg. På mittfältet hade vi en ifrågasatt Anders Svensson och en ännu mer ifrågasatt Daniel Andersson. I anfallet en Henrik Larsson som nästan bad om ursäkt för att han var med. Och på sidan en Lagerbäck som kämpade med en Zlatanprimadonna och en kritisk press. Hur man än vrider och vänder på detta så är förbundskaptenens val av lagkapten antagligen en nyckel. Hade han andra val än Ljungberg? I rådande läge med en osäkerhet på Henrik Larsson fanns inte så många att välja bland. Nu är det inte bara ledarskapet som fallerat. Tekniken och passningsspelet och förmågan var utifrån det uttagna spelarna på en ganska medioker nivå. Många har underpresterat. Förutom de sista 20 minuterna i första halvlek mot spanjorerna. Då visade svenska landslaget vad det kan förmå i sina bästa stunder. Sedan föll korthuset ihop. Drivet, självförtroendet, förmågan försvann med Zlatan. Och i ryssmatchen var vi aldrig med. Guus Hiddink, holländaren som är Ryssland förbundskapten har dock gång på gång visat prov på excellent ledarskap. Det skulle inte förvåna mig om han tar Ryssland till final och varför inte till mästare.

Grekland - Sverige 0-2

En match där Sverige spelar fotboll och Grekland förödmjukar både sporten och sig själva. De må ha vunnit EM genom att tråka ut både motståndare och publik. Men fyra år senare är spelarna fyra år äldre. Och detta veteranlag förmådde inte åstadkomma något på egen hand. De fyra chanser de fick orsakades av våra tre innerförsvarare och målvakt. Mellberg och Petter Hansson höll på att nicka in bollen i eget mål. Daniel Andersson fick något slags hybris och började dribbla utanför eget straffområde. En långsam gammal grek tog bollen enkelt av honom och höll på att göra mål. Isaksson hamnade fel på en frispark och kastade sig alldeles för tidigt. Hade han varit aktiv och rätt placerad hade han antagligen aldrig behövt kasta sig. Så Sverige som mötte ett icke anfallande långsamt Grekland blev egentligen aldrig prövat. De gånger innerförsvaret hamnade i problem såg det dock oroligt ut. Hur ska de ha en chans mot snabba och tekniska spanjorer? Anfallarna då. Ja Henrik Larsson hade två gyllene tillfällen där han tidigare alltid sköt. Nu försökte han passa. Märkligt med denna borne målskytt. Mot andra lag måste man ta tillvara på de målchanser man får. Nu fick Sverige ändå ett mycket vackert 1-0 mål tack vare Zlatans direktskott på Henrik Larssons fina väggpass. Petter Hansson snubblade in 2-0 målet mot tre trötta greker. Det visade vad kraft och vilja kan åstadkomma mot greker som passerat senast utgånget datum. Jag trodde Sverige skulle stå för pinsam 0 poäng insats i EM. Men får revidera mig. Sverige spelade bra och har redan överträffat alla mina förväntningar. Riktigt bra spel på mittfältet och med flera snygga anfall. Grekerna däremot får åka hem med svansen mellan benen. Trist att det stora glädjeämnet Chippen, Christian Wilhelmsson, måste lämna EM med lårskada. Hade gärna sett honom mot spanjorerna. Att Fredrik Ljungberg var lysande i denna match kan eventuellt åtminstone delvis förklaras med det dåliga motståndet. Högerbacken Niclas Alexanderssons skada innebär kanske att vi får in Fredrik Stoor. Inte en sekund för sent. Mot Spanjorerna krävs det kvicka fötter. Hur ska de då gå för Olof Mellberg och Petter Hansson som innerbackar? Vilka karuseller de kommer att få åka på lördag. Och Isaksson som chansspelar och åtminstone hitintills inte ingivit trygghet. Daniel Andersson som defensiv innermittfältare var inte dålig men motståndet var inte heller svårt. Vi hade mot Grekland en försvarsdiamant av kraftfulla och modiga killar men som inte är spelförare och som är svaga tekniskt och i passningsspelet. Det håller inte i fortsättningen. Jag vidhåller att Linderoth eller Svensson bör sättas in som mittback bredvid Mellberg.

Sverige - Ukraina 0-1

Landskampen mot Ukraina befäster intrycken från Slovenienmatchen. Ukraina som inte kvalificerade till EM ställde upp med ett ungt och hungrigt lag utan sina stjärnor och spelade ut Sverige. Överlägset flest antal chanser och skott på mål. Så deras seger var rättvis. Att Sverige med detta lag skulle ta sig vidare till kvarten är ett önsketänkande som kräver en mirakulös förändring.
Klart är att varken Rami Shaban eller Isaksson är några toppmålvakter. De inger därmed inte den trygghet som behövs. Mittbackarna Olof Mellberg och Peter Hansson har inte fötter eller spelsinne att starta anfall eller driva passningsspel. De är orörliga i sidled och snabba forwards gör slarvsylta av vårt innerförsvar. Det visade både Slovenienmatchen och denna match. Högerbacken Fredrik Stoor är den som har snabbhet, teknik och speluppfattning. Han är försvarets lysande stjärna men har ingen given plats i Lagerbäcks uppställning. Stoor och Chippen skulle på högersidan kunna bli mycket giftiga. Om Chippen nu har den lagkänsla som krävs för att uppmärksamma överlappen och spela Stoor då han kommer på sina "Roland Nilsson"-löpningar. Chippen missade detta mot Ukraina och fortsatte själv med boll och dribblade bort sig. Trist att se. Alternativet skulle kunna vara Sebastian Larsson då han har tekniken men de senaste landskamperna har inte varit lyckade. Elmander var heller ingen uppmuntrande syn. Skadade sin fot men såg innan dess inte särskilt hungrig ut. Han borde vara det om han nu ska slåss om en plats i startelvan. Så hur EM 2008 ska bli något annat än ett pinsamt lidande för svenskt vidkommande har jag svårt att se. Men överraska mig gärna. Vilka måste då kliva fram och ta för sig, ja mittfältet har inte precis visat upp sig i träningslandskamperna. Samtliga utom Linderoth har underpresterat. Chippen var ganska bra mot Slovenien men han har varit ojämn. I EM krävs det att alla fyra på mitten reser sig och gör en kraftinsats som i alla fall hitintills inte synts till. Av det vi sett måste ändå startelvan på mitten bestå av Ljungberg, Svensson, Källström och Chippen. De har alla potential. Kan de få ut den?