De värsta piraterna avslöjade

Antipiratbyrån har gjort sitt största kap och avslöjat de värsta svenska "piraterna" på nätet. Det är med blandade känslor man får höra att "Scenen" nu stoppats. Men de går fria från rättsligt efterspel trots att de förorsakat så stor skada. En blek ursäkt lyckas några få ur sig. De framställer sin verksamhet som ideell och privat. Sedan när har tjuveri varit privat. Det är alltid kränkande och drabbar alltid andra. Kanske kan filmare nu få motivation att åter göra film. Men det är så många som redan har lämnat skapandet och det är inte så lätt att komma tillbaka. Piraterna är lokaliserade och man säger sig ha koll på att de aldrig ska göra något liknande igen. Men faan trot. Gratis är gott och girighet odödlig. Naturligtvis har nedladdningstjuvarna straff hängande över sig om de avslöjas igen. Frågan är om det räcker? Nätets cancer fungerar som pedofiler och terrorister med internationella förgreningar och är svåra att spåra, avslöja och tillintegöra. Ändå, Stort Grattis till Antipiratbyrån.

När mobbing har förvandlats till TV-underhållning

"Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden". De stillsamma och fredliga ska alltså ta över från de hysteriska och brutala påhopparna. Vi vanliga uppjagade, emellanåt alltför hetsiga mot oss själva och varandra, måste kanske också inte bara fundera på, utan även träna på, att vara tålmodiga, toleranta och försonande. Om vi vill besitta jorden alltså. Ja, då får man ju sluta titta på TV, läsa dagstidning och följa sitt lag inom idrott. Och framför allt snabbt zappa över ganska många program. Femman har nu kört "Roast" på Berns ett tag. Ett program med konceptet att låta "stå uppare" kränka varandra med monotont dunkande slag under bältet. Jag såg något avsnitt i början och när man råkar zappa in programmet så verkar det som att det har hakat upp sig. Samma könsord samma brutala ordbajsande men olika ansikten. Har man inte mjölkat de sista dropparna ur detta nu? Finns det verkligen något kvar? Snabbt vidare. Oj, Trean och Anna Anka. Ytterligare en groda och problem med gräsmattan... Förut kunde man skratta åt hennes feodala och korkade översittarmentalitet men nu blir det som med Roast bara en upprepning av dumheter och seg deg. Vandrar tålmodigt vidare. "Jay Leno". Ja men det kan ju vara kul... Påhopp på Obama. Oj så fantasilöst... I amerika sägs de konstgjorda wrestlingmatcherna med sin utstuderade löjliga kamp ha flest TV-tittare. I Sverige har program som kränker andra vunnit en tittarskara. "De saktmodiga som skola besitta jorden" måste vara de som inte tittar och som inte har behovet av att se mobbing och trakasseri förvandlad till grov TV-underhållning.

Debattprogram om våldtäkt och pedofili

Torsdagens TV-tittande ägnades åt debattprogram med en repris från SVT i SVT24 om pedofilers rättosäkerhet med bland andra psykiatrikern David Eberhard och författaren Börge Hellström som själv drabbats av svåra övergrepp. Psykologen Börje Svensson som arbetat länge med barn i kris för Rädda Barnens räkning visade tillsammans med Eberhard upp en gemensam humanistisk front och önskade oss inte tillbaka till hatets, hämndens och skampålens tid. De hävdade att det är möjligt att vårda bort ett våldtäktsbeteende. Man brukar säga en gång ingen gång. Två gånger en vana. När det rör att sexuellt våldföra sig på en annan så räcker en gång. Att man inom fängelsevården via terapi kan få dessa sexualbrottslingar att hålla igen på sina monstruösa drag lugnar inte samhället. Vi vet också att mörkertalet för sexualbrott är stort. Så den naturliga och självklara ståndpunkten för någon som kränkts och våldtagits är att förövaren ska låsas in på tid och evighet. Här fördes det fram önskemål om kastrering. Men studier tycks visa att våldtäktsbenägna utför sina dåd ändå. Skulle man ställa frågan om vilken slags förbrytelse som förorsakar samhället mest oro och skada tror jag att kvinnor med enig stämma skulle ropa våldtäktsmän. Det är först då barn drabbas av pedofiler som det också rör upp männen. Och skulle man fråga en far vilket straff en pedofil skulle få som angripit hans barn ja då är vi tillbaka till medeltidens metoder. Jag tror det finns många som skulle anmäla sig till en frivillig kår som både avrättar och bränner upp dömda sexual återfallsförbrytare. Vad skulle vi då få för samhälle? Men på vems sida ska vi ställa oss, de i evigheter hotade och våldtagna kvinnorna och barnen eller dessa monster som begår sina bestialiska övergrepp?
Problemet är också globalt. I många länder och kulturer anses våldtäkt vara kvinnans eller barnets eget fel. Någonstans måste något samhälle sätta ned foten och säga att "enough is enough". Sverige får gärna gå i ledarspåret och kräva livstid och markera att detta brott likställs med de värsta brotten en människa kan begå. I Frankrike intar rättvisan en förmildrande hållning till brott begångna på grund av svartsjuka "Crime passionel". I Danmark är man på väg ifrån "straffrabatt" men många tycks vilja behålla det för hämndbrott riktad mot våldtäktsutövare. Problemet är alltid bevisföringen. Så hur man än vrider och vänder på detta är de demokratiska rättigheterna och humanismen vårt skydd mot ett förråat samhälle. Säkerheten för kvinnor och barn måste stärkas på alla möjliga sätt utan att kränka människovärden. Den balansgången är mycket svår.
Livstids satellitövervakning, livstids fotboja och ständiga kontroller föreslogs för någon som överbevisats som våldtäktsbenägen oavsett mot vuxna eller barn. Samhället skall enligt detta förslag alltid veta exakt var denna person befinner sig och med vilka. Tragiskt men sexualbrottslingar medverkar till Orwells 1984.