Facebook räddar minnet

En gång i tiden fanns det ett intresse att berätta om kalven som föddes och fisken som fångades. Sedan kom bibeln och då pratade man om söndagens högmässa, kanske mer om vilka man träffat än om prästens svavelosande predikan. Alla hade koll på varandra. Så gjorde radion sitt intåg, först endast en kanal och hela folket satt och lyssnade på lördagskvällen. Måndagens samtal i fikarummet handlade om vem som hade sjungit och för första gången uppträtt i Lennart Hylands Karusellen. Så slog bandyspelaren Gösta "Snoddas" Nordgren igenom och fick åka runt i folkparker och sjunga inför ögonvåta damer. Med filmen fylldes biograferna och publiken fick idoler i skådespelare som Greta Garbo, Luciella Ball och Clark Gable. När TV'n kom blev vardagsrummet aldrig mer som förr. Samkvämen ändrades och allas blickar riktades mot den otympliga möbeln med den svartvita rutan. De första idolerna blev TV-hallåer som pratade direkt till sin publik. Ja för en del blev detta TV-tittarens enda sällskap. Gamla människor sade goddag och godnatt till deras nya älskade "familjemedlemmar". I samband med radions och TV-s nya ungdomsprogram och topplistor fick vi också en ny ungdomskultur. De äldre generationerna förlorade alltmer kontrollen och "Det var bättre förr" emedan de yngre jagade mot en ny öppnare värld. Åren gick det blev alltfler kanaler både på radio och TV och plötsligt slutade diskussionen om "den där filmen" som de flesta sett eller den där fantastiska rösten som alla hört. Det regnade talanger och ny musik och nya filmer i sådan fart att det var omöjligt att komma ihåg vad man sett och hört. Skådespelare och artister hade inte längre namn utan det var den där med "näsan" eller du vet han som är så snygg, spanjor tror jag...? Gift med en sångerska. Du vet väl? 50 år tidigare visste alla vem Doris Day, Brigitte Bardot, Cary Grant eller Marlon Brando, var och i vilka filmer det spelat. Nu kom man inte ens på de mest kända från en generation till en annan. Med Internet och Facebook börjar vi åtminstone åter minnas vilka vi känner och vad de heter. Det virtuella umgänget är inte så dumt. Nu får man också daglig information om vem som är i tvättstugan eller bakis. Av och till kastar Harald Ullman in en fackla i brasan så det blir lite kul debatt.

Den nya "degenerationen"

En FN-undersökning visar att 9 av 10 barn väljer TV och TV-spel framför miljöfrågor. Denna generation unga människor tycks avspegla en degenerad inställning till den värld vi lever i. De tycks också vara historielösa och har inte elementär kunskap om det demokratiska samhällets stöttepelare. Unga som är utbildade genom såpor och krigsspel ska så småningom styra världen.
Vad beror utarmningen på? Föräldrar som inte visat större engagemang eller ett "flärd"- och "titta på mig" -samhälle som stängt av ett djupare intresse för natur och kultur? Eller är det utstötnings- och mobbingproblematik som orsakat avskärmningen och gjort att allt färre har lust till engagemang i sociala, samhälleliga och ekologiska frågor?
Är det så enkelt som att den lättillgängliga flyktmekanismen som TV erbjuder drar intresset från ett aktivt och engagerat liv?
Nej jag tror att det är vuxna som varken bryr sig eller ställer upp. Som inte bjuder på sig själva och som därför inte heller visar vägen. Unga väljer det som funkar för dem. Det som de kan förstå och ha någon slags kontroll över. Då är TV och TV-spel det självklara valet.

Grekland drar ner EU i gyttjan eller var det tvärtom

Greklands situation har varit känd länge och har orsakats av grekerna själva som överspenderat i många år. EU ska nu rädda Grekland för annars faller EU. Kanske vore det mer konstruktivt att låta grekerna gå tillbaka till sin myntkvot och hantera sin egen ekonomi. Den konstgjorda andning som nu iscensätts fördröjer möjligen bara det oundvikliga. Om vi för en stund bakar ihop marknad och politik så kan vi se att den fria marknaden driver fram allt bättre produkter liksom den fria institutionen tar till vara på initiativ. Motsatsen är planekonomi och auktoritärt styre. Toppstyrning fungerar inte i företag och det utvecklar inte samhällen. Av denna anledning måste man allvarligt fundera över vad EU står för. EU ger bidrag till flera verksamheter som är direkt kontraproduktiva och destruktiva. Exempel är där bönder ska tillåta öppna landskap att växa igen eller att odla meningslösa växter, till och med tobak. Det finns också många exempel på rigida EU-ansökningar som ställer omöjliga byråkratiska krav och som gör det svårt med så snäva tidsgränser att det bara är de som i förväg kännt till möjligheterna som klarar dem. De länder som fått mest EU-bidrag är också de som idag 2010 har störst problem. Man kan då fråga sig vad som orsakar denna improduktivitet. Själva bidraget i sig, inkompetensförmedlingen genom EU byråkratin och eller hela EU systemet. Vem kan göra den revision av EU´s metoder som är nödvändig för att klara ut om EU som redan är en koloss på lerfötter, marknadsekonomiskt har gått i samma fälla som Sovjetunionen gjorde.

Cannes Filmfestival 13-18 Maj

Förberedelserna för festivalen har varit tids och kostnadskrävande. Den här gången tar Kim fram designen. Det ser väldigt fint ut. John Bauer - Bergakungen och Trägudars Land får varsin flersidig folder. Bella & Real ett antal CD. Budgeten spräcks snabbt. Vi har hittat hotell straxt utanför Cannes i Juan Les Pins. Bara några minuter med tåg.  Bokar in möten och ser fram emot att få göra detta med sonen./B