Flera partier, inte bara Socialdemokraterna utan också mittpartierna, behöver fundera över sitt innehåll och fokus. Hur motiverar man sin existens? För vilka grupper och frågor är man beredd att ta upp kampen. Det finns några områden som nästan har försvunnit i politiken. Vad vill partiet? Vad är man beredd att satsa på? Hur vill man att det ska genomföras? De frågor jag tar upp nedan kanske inte alla är de största men inte desto mindre viktiga.
Ungdomen
Ungdomens möjligheter att skapa egna liv är underminerade både när det gäller möjligheter till arbete och bostad.
- Bostadsbyggande är ett område som skulle kunna både skapa jobb och lösa bostadsproblem.
- Ungdomsarbeten. En stor satsning på särskilt inrättade ungdomsarbeten skulle underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden.
Kulturen
Med den kulturminister vi har idag fortsätter kulturen sin kräftgång. Förslaget om volontärer ligger inte långt ifrån en uppmaning till slaveri. Alla vill ha kultur men är inte beredda att betala för den. Därför måste man åtminstone säkerställa skälig ersättning. Hur ska det gå till?
Under brinnande krig ville de brittiska generalerna ta pengar från kulturen för att finansiera kriget, men Churchills motfråga var: "Vad ska vi då slåss för?"
Illegal fildelning och nedladdning
Här önskar vi kulturarbetare ett mer kraftfullt ställningstagande och ett skydd för att vi ska kunna försörja oss.
- Låt alla IT leverantörer stå under samma lagar som tidningar med något som liknar ansvariga utgivare
- Ge rätt att inhämta IP adress till de som fildelar illegalt så att denna slags stöld riskerar bestraffning, böter och skadeståndsersättning i paritet med brott.
- Stärk möjligheterna att avslöja och fälla dem som illegalt laddar upp upphovsskyddat material.
EU
Sveriges kostnader för EU, 30 miljarder kronor, innebär 18 miljarder i förlust varje år. Det är meningen att vi ska söka medel för att satsa på "rätt förändringsprojekt" i enlighet med EU direktiv. Här är Sverige antagligen sämst av alla EU länder. På detta område finns därför oerhört mycket att göra för många branscher.
Utbilda och upprätta "EU bidragssökarcoacher". Det ger antagligen både arbete och en behövlig mer rättvis fördelning av givande och tagande. Fler av dem som idag "arbetar" för EU satsningar gör det vill jag påstå erbarmligt illa. I höstas var Sverige tvungna att återbetala 700 miljoner i jordbruksstöd på grund av någon teknikalitet. EU länderna skrattar å "die dumme Schweden" som accepterar behandlingen.
Småföretag
Det har blivit allt viktigare att röja mark för småföretag. Bland annat handlar det om förenklad bokföring och enklare revision. Maud Olofsson menar att man vidtagit steg mot att helt avskaffa revisionsplikten vilket gjorts i flera europeiska länder. Småföretag under 25 anställda bör också få enklare regler kring anställningsförhållanden. Idag råder alldeles för kort prövotid för en anställd och därför vågar man inte ta in folk.
Arbetsgivaravgiften är en annan nöt. En tredjedel till häften av lönekostnaden går till avgifter som arbetsgivaren aldrig ser röken av. Rakt in i administrations-, skatte- och bidragsmaskineriet. För att tjäna en krona måste man betala 3. Utanpå det går alla omkostnader för arbetet. Och för egenföretagaren finns inga arbetstidsbegränsningar. Många jobbar dubbla pass även på helgerna. Man kan sällan eller aldrig koppla av.
Internationell politik
Svenska soldater i Asien? Här skulle jag önska att Sveriges politik kan bygga på en fullt ut genomförd "ickevåldsfilosof". Och då skickar man läkare, mobila sjukhus och satsar på humanitära insatser. Men givet vår omfattande försvarsindustri finns en poäng att även medverka militärt. Jag ogillar det starkt men är inte säker på vad som är rätt. Skulle hellre i så fall se en FN bataljon som vi hade förr. Men den blev ju tandlös i skarpa lägen och då mer eller mindre verkningslös. Svårt svårt. Men för ett politiskt parti en fråga att diskutera.
Partiernas existensberättigande
Ett parti måste ha en identitet och vision. Ett parti ska driva frågor framåt och inte sitta och stoppa andras idéer utan argumentera bättre för sina egna. Och här har inte bara Socialdemokraterna utan även Centern blivit väldigt otydliga.
Visar inlägg med etikett bidrag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bidrag. Visa alla inlägg
söndag 5 december 2010
fredag 26 november 2010
Revision av EU, dags att gå
Är EU en enda koloss av planekonomiska "sol och vårare". Det är uppenbart att våra EU parlamentariker inte får igenom svenska förslag. EU hamnar allt längre från Sverige och bedriver någon slags skyddad verkstad som inte tillför svenska samhället mervärden. Tvärtom de kostar. Och flera EU länder kring medelhavet är på väg in i statsbankrutt. Vilka ska betala för det?
Ett problem vi har fått i dessa EU-bidragens tidevarv är att det sitter administratörer i EU och bestämmer vad som är bra projekt. Det ser ut som om sovjetunionens kommunistiska Kreml har flyttat till Belgien och Bryssel. Visst en del projekt blir väl bra men räknat på vad exempelvis Sverige lägger ut för dessa administratörer så är förlusten astronomisk. Miljarder går åt att hålla uppe en enorm byråkrati som fattar beslut som påtagligt många gånger inte gynnar verksamheten i Sverige. Vi är sämst på att söka men vår avgift ökar hela tiden och blir en allt större del av EU´s budget.
Bilindustrin är ett tydligt exempel på hur illa vi förmår hämta hem våra avgifter. Här har Sverige misslyckats fullständigt och det är en av orsakerna till att svensk bilindustri gått på knäna. Under samma period fick tysk bilindustri över 5000 miljoner kronor och lilla Sverige som var sämst på att söka fick knappt 10 miljoner till bilindustrin. Tyskarna har länge skrattat åt "Die dumme schweden".
När det gäller jordbruket är Sverige också här en betydande nettobidragsgivare till EU: s budget. Våra bönder går på knäna och i praktiken behandlas de som om de var i en torktumlare och ska odla energiskog där deras företrädare gjort allt för att skapa öppna landskap. Något är i grunden fel då man rövar både resurser, motivation och glädje från denna utsatta yrkesgrupp.
Nyligen fick jordbrukare också betala tillbaka flera hundra miljoner till EU beroende på någon slags teknikalitet om betesmark där man ändrat på definitioner. Dom är kriminalsmarta där nere i Bryssel. Eu låtsas ge med ena handen och så tar Eu tillbaka det.Och "die dumme Schweden" gör som Eu säger.
Dessutom har 75 miljarder kronor gått till att försöka anpassa Turkiet till EU. Ett försök som har misslyckats grovt!
Sverige är således överlag sämst på att söka bidrag. Därför att vi kanske inte gillar själva fenomenet. Det är som ett slags fattigsverige att behöva nedlåta sig och stå med mössan i hand. Den usla planeringen och tafattheten är ett annat problem i själva utförandet av dessa ansökningsomgångar.
Om jag granskar det område jag bäst känner till så är det media. I Sverige har vi en Mediadesk. De gör utlysningar som ofta är alldeles för sena och ger alldeles för korta ledtider om man nu vill ansöka. Innehållet är besynnerligt uppstyrt utifrån någon som sitter i mellaneuropa utan kontakt med förutsättningar i Sverige. Man kan tolka det på två sätt. Antingen är det några få som i förväg fått reda på vilka projekt som ska komma och så får de god tid på sig att planera dessa emedan andra inte har en chans och därmed styr man medel på ett till synes demokratiskt sätt men i själva verket är det manipulation. Det andra är att Sverige får besked alldeles för sent och så styr EU Bryssel medel till de länder tjänstemännen kanske själv representerar och vi får ett i grunden orättvist, skevt och halvt kriminellt sätt att ”fördela” pengar. Att EU har misslyckats är i alla händelser klart. Det ena landet efter det andra lever över sina tillgångar. Trots att de kanske får mest medel blir det ändå de som drabbas värst. Detta borde med all önskvärd tydlighet vittna om att något är i grunden väldigt fel. Verksamheten är ineffektiv och olönsam. Inom EU säger man att det inte behöver vara projektets innehåll man beslutar om, utan hur väl det presenteras. Man ska alltså lära sig slå blå dunster i ögonen på EU administratörer. Vem gör revision av EU?
Ett problem vi har fått i dessa EU-bidragens tidevarv är att det sitter administratörer i EU och bestämmer vad som är bra projekt. Det ser ut som om sovjetunionens kommunistiska Kreml har flyttat till Belgien och Bryssel. Visst en del projekt blir väl bra men räknat på vad exempelvis Sverige lägger ut för dessa administratörer så är förlusten astronomisk. Miljarder går åt att hålla uppe en enorm byråkrati som fattar beslut som påtagligt många gånger inte gynnar verksamheten i Sverige. Vi är sämst på att söka men vår avgift ökar hela tiden och blir en allt större del av EU´s budget.
Bilindustrin är ett tydligt exempel på hur illa vi förmår hämta hem våra avgifter. Här har Sverige misslyckats fullständigt och det är en av orsakerna till att svensk bilindustri gått på knäna. Under samma period fick tysk bilindustri över 5000 miljoner kronor och lilla Sverige som var sämst på att söka fick knappt 10 miljoner till bilindustrin. Tyskarna har länge skrattat åt "Die dumme schweden".
När det gäller jordbruket är Sverige också här en betydande nettobidragsgivare till EU: s budget. Våra bönder går på knäna och i praktiken behandlas de som om de var i en torktumlare och ska odla energiskog där deras företrädare gjort allt för att skapa öppna landskap. Något är i grunden fel då man rövar både resurser, motivation och glädje från denna utsatta yrkesgrupp.
Nyligen fick jordbrukare också betala tillbaka flera hundra miljoner till EU beroende på någon slags teknikalitet om betesmark där man ändrat på definitioner. Dom är kriminalsmarta där nere i Bryssel. Eu låtsas ge med ena handen och så tar Eu tillbaka det.Och "die dumme Schweden" gör som Eu säger.
Dessutom har 75 miljarder kronor gått till att försöka anpassa Turkiet till EU. Ett försök som har misslyckats grovt!
Sverige är således överlag sämst på att söka bidrag. Därför att vi kanske inte gillar själva fenomenet. Det är som ett slags fattigsverige att behöva nedlåta sig och stå med mössan i hand. Den usla planeringen och tafattheten är ett annat problem i själva utförandet av dessa ansökningsomgångar.
Om jag granskar det område jag bäst känner till så är det media. I Sverige har vi en Mediadesk. De gör utlysningar som ofta är alldeles för sena och ger alldeles för korta ledtider om man nu vill ansöka. Innehållet är besynnerligt uppstyrt utifrån någon som sitter i mellaneuropa utan kontakt med förutsättningar i Sverige. Man kan tolka det på två sätt. Antingen är det några få som i förväg fått reda på vilka projekt som ska komma och så får de god tid på sig att planera dessa emedan andra inte har en chans och därmed styr man medel på ett till synes demokratiskt sätt men i själva verket är det manipulation. Det andra är att Sverige får besked alldeles för sent och så styr EU Bryssel medel till de länder tjänstemännen kanske själv representerar och vi får ett i grunden orättvist, skevt och halvt kriminellt sätt att ”fördela” pengar. Att EU har misslyckats är i alla händelser klart. Det ena landet efter det andra lever över sina tillgångar. Trots att de kanske får mest medel blir det ändå de som drabbas värst. Detta borde med all önskvärd tydlighet vittna om att något är i grunden väldigt fel. Verksamheten är ineffektiv och olönsam. Inom EU säger man att det inte behöver vara projektets innehåll man beslutar om, utan hur väl det presenteras. Man ska alltså lära sig slå blå dunster i ögonen på EU administratörer. Vem gör revision av EU?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)