Dags att förnya, revidera och uppdatera bibeln

Den Kristna tron och dess heliga bok bibeln har reviderats ett antal gånger och består av flera olika böcker skrivna under en period av kanske 1 600 år. Olika ”redaktioner” har vid olika tidsperioder diskuterat bibelns sammansättning. Vissa delar har uteslutits andra har kommit till. Gamla Testamentet handlar om det judiska folkets historia och Nya Testamentet om Jesus och de första kristna församlingarna under romarriket. GT beskriver guden Jahve, ”Herren”, vilket tycks vara en helt annan Gud än den Jesus representerar. Att vara bokstavstroende är att ställa upp på den ”redaktion” av människor som slog fast vilka böcker som skulle ingå i bibeln. Några dömdes ut som irrläror men har funnits vid sidan om. Bibelns innehåll bär vittnesmål om mycket gamla värderingar och sätt att se på människan. Här rättfärdigas folkmord på människor och grupper som bodde där israeliterna ville slå sig ned efter vandringen genom öknen. Inte konstigt att en sådan mentalitet kan prägla israelernas värderingar mot palestinerna. Å ena sidan bar man på stentavlor med budet ”Du skall icke döda”. Å andra sidan var det okej att oprovocerat angripa ett folk och tillintetgöra dem för att själv bosätta sig där. Här finns ursäkten för alla andra kollonialiseringar och imperialistiska övergrepp i Guds namn. Gamla testamentet är ett sammelsurium av motsägelsefulla moraliska och politiska manifest, det ena mer ogudaktigt och omänskligt än det andra. Här förmedlas, hat, hämnd och blodsoffer. Även Jeshua/frälsaren Jesus död på korset kan ses som ett blodsoffer i enlighet med judisk tradition. I historien om den incestuösa familjefadern Lot och invånarna i Sodom skulle hela denna stad ha förgjorts av Gud därför att man inte fann tillräckligt många goda män där. Lot fick fri lejd därför att han hade försvarat två gäster, änglar som kommit till staden för att se hur illa det stod till. Då invånare önskade änglarna att förlusta sig på menade Lot att han inte kunde acceptera homosexuell våldtäkt på män och erbjöd istället sin hustru och sina två döttrar som våldtäktsoffer. För denna ”goda gärning” fick Lot möjlighet att lämna staden innan Gud sände sin förgörande eld. Lots hustru vände sig om och som straff förvandlades hon till en saltstod. Visst man kan läsa den som en sedelärande berättelse om att inte vända tillbaka utan gå vidare och så har många av bibelns berättelser kommit att både ursäktas och användas. Men denna judiska vandringssägen finns i bibeln som en sanning av Guds hand. Och i denna sägen finns tecken på möjligheter att förhandla med Gud och att lura Gud. Att Sodom gick under i ett vulkanutbrott är möjligt och att människor såsom Lots hustru på grund av kalkutfällning vid den enorma hettan och tillsammans med Döda havets salt förvandlades till en saltstod är också möjligt. Vi kan tack vare utgrävningar från Pompeji se människor förstelnade i dödsögonblick och förstå att sådana groteska ”statyer” fanns efter vulkanutbrottet som drabbade Sodom. Hur som helst så är det dags att göra en ny revidering av bibeln. Om den ska anses vara sedelärande måste man fastställa vad för slags moral som kristenheten står för och låta sådana mer lämpliga historier finnas kvar. Övriga kan rensas undan. Och man måste vara tveksam till stora delar av Gamla Testamentet. Detta skulle vara i linje med och en självklarhet för en levnadsfilosofi som vill utvecklas och vara till gagn för mänskligheten, andligheten och Gudstroende. ”Du skall inga andra Gudar hava jämte mig”. Nä låt israelerna ha Jahve och så kan kristenheten tro på och tillbedja en Gud Jesus representerar "Fadern". En ren lära är renlärig och ska man hävda tron på en Gud måste man faktiskt välja. Även Nya Testamentet innehåller tveksamheter så inte heller denna del står fri från behov av putsning. Det pågår nu "revideringar" som snarare är att utgå från mer ursprungliga texter än de översättningar på översättningar som vi idag har. Bidrar de till utveckling och fönyelse? Eller är det ett förstärkande av bokstavstroende. Den feministiska teologin lär höja röster för en mer könsneutral och varierad terminologi.

Hjärnsläpp om doping

SVT Sportredaktion har inför OS i Kina en panel som man kallar "De sakkunniga". Här sitter bl a filosofie Dr Kutte Jönsson. Han har den 20 aug-08 uttalat sig i TV om doping i termer av att det borde avkriminaliseras och släppas fritt. Till stöd för sin uppfattning menar han bl a att det är för mycket inkonsekvens och att det är bättre att man dopar sig under kontrollerade former än på nån bakgård. Man kan säga mycket både om SVT och om Kuttes roll i detta. Men att låta honom babbla oemotsagd är i mina ögon flagrant tendensiöst och ett brott mot objektivitet. För det första. Träning i höghöjdshus är inte samma sak som EPO. Det ena är träning i en viss miljö det andra är medicinsk intravenös manipulation. Dvs fusk! Att släppa dopingen fritt skulle döda idrotten. Vilken förälder vill låta sitt barn gå till en idrott där man öppet kan pumpa i sig det ena och det andra. Kutte uttalar sig även om hur ofarligt det är. Vad vet han? Unga stjärnor som manipulerat sig med doping och dör eller har fått svåra psykiska problem. Idrottare som missbrukat ihjäl sig. I cykelsporten finns flera tragiska exempel på dopade som kört för hårt och sprängt sina hjärtan ändå är det nästa tabubelagt att ta upp ämnet inom sporten. Styrketränare som fått totalt hjärnsläpp och blivit livsfarliga för sin omgivning. Att vara sakkunnig står för att vara kunnig expert. Att släppa in en ultraliberal dopingförespråkare i SVT´s studio som oemotsagd sakkunnig är vänligt sagt omdömeslöst.

Ara Abrahamian bortdömd i Olympiska Spelen -08

Grekisk-romersk brottning har utvecklats till ett skojeri. Bedömningssporter är alltid osäkra. Men visst blev Ara Abrahamian bortdömd i semifinalen mot italienaren  Andrea Minguzzi. Italienaren hade två tydliga mattflykter utan att det gav Ara poäng och därmed vinst. Pelle Svensson anser att domaren var mutad. Mest upprörande var att mattdomaren först tilldömde Ara vinst i andra perioden men sedan ändrade sig efter italienska ledarnas protest och mattpresidentens påtryckning. Märkligt i sammanhanget var att även sidodomare höll italienaren som vinnare fast alla som satt i hallen och TV-publiken kunde konstatera att det var Abrahamian som vunnit Men det kanske inte är så konstigt, FILA Internationella brottningsförbundets ordförande och vice ordförande är båda italienare. Ändå är det en skandal att ädel tävlan förvandlas till ruttet spektakel och manipulerat skådespel. Ett flagrant bedrägeri mot sporten som antagligen får passera hos IOK även om man nu faktiskt har försökt ringa internationella brottarförbundet för att få reda på vad som har hänt. All heder åt Ara Abrahamian som visade att han inte accepterade fusket. Den intressanta frågan är nu hur svenska olympiska kommittén SOK ställer sig. Kommer man att fortsätta visa civilkurage och backa upp den svenska brottaren eller kommer man att ge upp protesten och smyga ner sig bakom sina karriärer och låta IOK korsfästa Ara. IOK har ju gång på gång visat sig vara allt annat än högstående moraliskt. Det var enlig IOK okej att låta Kina lyfta undan en ful liten unga och visa en söt flicka som mimade sången på inledningsdagen. Och tyvärr har vår svenska IOK delegat Gunilla Lindberg inte tidigare visat prov på att ge stöd för dem som utsätts för övergrepp (Läs Tibet). IOK uppfattas ofta som ett gäng karriärdelegater som glider fram på förmåner och menar att idrott och politik inte hör ihop. Vi kan ju nu hoppas på att våra ledarrepresentanter både i IOK och SOK står på sig och tar kampen för både Ara och Sverige. De som anser att Ara inte handlat i olympiska spelens anda klagar på att svenska brottarlandslaget har skämt ut sig. Jag menar tvärtom Ara och svenska brottarlandslagets ledare har demonstrerat att de inte accepterar att bli behandlade som skit. De har stått upp för ära och heder. Och Ara bryr sig ändå inte om bronset. Hans demonstration var klockren. Rakt i nyllet på den korrupta brottarvärlden och internationella brottningsförbundet FILA och den italienska brottarbasen där, Martinetti som vägrade svenskarna protest. Frågan är som sagt om IOK ska få beröva svenska landslaget och nationen denna tredjeplats. En förhoppning är att domarna namnges och rannsakas. Det är de som ska dömas. Inte Ara. Sedan undrar jag vad det var för arrogant domarbas som tycktes njuta av hela situationen både direkt efter Aras match och vid prisceremonin. Den mannen skulle jag gärna se på mattan tillsammans med Abrahamian.

Straight guy supporting gay

Så har det varit Pridevecka och människor med olika sexuella läggningar visar omvärlden att de finns och vill vara respekterade som de är. I den kreativa skapelsen ingår olika slags uttryck och ingen regel eller rigid moral kan förhindra det. För de som tror på Gud så måste även de inse att alla uttryck är av Gud. Problemet för oss människor är snarare ondskan, intoleransen, hatet och våldet. Ondskan föds ur okunskapen och brist på kärlek som slungar ner både människor och homofoba diktaturer i mörkret. Om vi ska finna mening i de offer som drabbas så får vi inse att det kanske krävs många parader för att humanismen ska vinna. Pride står för värdighet och varje människas rätt att leva i enlighet med sin kärleks riktning. Nästa år kanske jag trycker upp en tröja och går med, "Straight guy supporting gay".
Den häftigaste paraden kanske FN ändå gjorde då man visade att man inte ville stå intill den Iranska presidenten Ahmadinejad som uttalat att Homosexualitet inte är tillåtet i Iran och bestraffas med döden.

Fra lagen ett dödligt slag mot integritet och personligt skydd.

Föräldrar får tidigt klart för sig att barnets dagbok är tabubelagd mark. Det är en naturligt del av den respekt som vi människor bör visa varandra. Att snoka i det privata är fult och fel. I TV kan vi se människor som menar att FRA-lagen är väl okej, den rör ju bara internationell trafik. "Jag har minsann inget att dölja". Men nu handlar det inte om att dölja utan om att skydda. I jakten på information om förberedelser och genomförande av kriminella och samhällsfarliga aktiviteter säger man sig behöva tillgång till all internationell tele och datatrafik. När polisen inte ens klarar av att använda den uppenbara information som skulle räddat Engla och förhindrat många andra mord hur ska man då kunna utvinna och använda mångmiljoninformation. Försvaret säger sig nu ha till syfte att använda FRA lagen för att utvinna information från Ryssland. Denna information ska sedan kunna säljas vidare till andra bundsförvanter. Hur kan man komma åt informationen. Jo ledningarna från Ryssland går via Sverige! Svenskarna gör sig internationellt kända för att vara dumma och blåögda men detta måste tillhöra det mest flagranta övergreppen på vårt eget folk. Försvaret behöver ingen FRA-lag för att kunna spionera på utländsk teletrafik. All teknik kan missbrukas. Naturligtvis kommer FRA också att användas för andra syften och naturligtvis kommer några som har tillgång till resurserna att använda den för sin personliga vinning eller av andra intressen som att spionera på grannen. Hela Europa lyfter på ögonbrynen och förvånas över Svenska riksdagens beslut. Ett beslut som strider mot så många heliga och viktiga principer och som breddar marken för ett nytt Stasi, ett Stalinkommando, ett övervakningssamhälle som i Kina. FRA sägs hjälpa till i kampen mot brottslighet men skyddar inte den som vill lämna uppgifter som kan lösa brott. Den oerhört viktiga lagliga rätten att kunna skydda en källa är raserad. Därmed kommer polisen att få mindre hjälp och FRA försämrar därför möjligheten att lösa brott. Vad FRA istället gör är att bredda marken för ett totalitärt samhälle.

Svenska fotbollslandslaget i EM 2008 brast i ledarskapet.

De negativa förväntningarna som jag skrivit om i tidigare inlägg slog tyvärr in som förutspåtts men också på ett sätt som kom i alla fall för mig oväntat. Spanien spelade ut oss i andra halvlek. Och Ryssland körde över oss.
Svenska fotbollslandslagets styrka har alltid legat i laget, ledarskapet och organisationen. Dessa kvaliteter var som bortblåsta. Vi uppträdde inte som ett lag. Var fanns sammanhållningen, gemenskapen och stödet. Det var snarare Zlatan och "vattenbärarna". Henrik Larsson hade flera skottillfällen mot Spanien men sköt inte. Nu vet vi varför. Vår lagkapten Fredrik Ljungberg fick i matchen mot Ryssland (0-2) gnäll då han inte väggade tillbaka till Zlatan utan sköt själv från ett perfekt läge mitt i slottet. Den irritation som drabbade Fredrik pissade han vidare på Källström då Kim sköt utifrån ett hyfsat läge. Källström svarade Ljungberg med en minutlång ramsa skällsord och svordomar. En lagkaptens viktigaste uppgift är skapa sammanhållning och lagkänsla. Fredrik övertog bindeln efter Mellberg 2006. 

Ljungberg och Mellberg rök ihop och började slåss på en träning. Det var inte första gången just dessa två bråkade. Mellberg tog sedan konsekvensen av sin oförmåga och avgick som lagkapten. Kanske Lagerbäck borde ha funderat ytterligare ett varv på lämpligare lagkapten. 

Valet av Fredrik Ljungberg som kapten är sannolikt ett embryo till ihopklappningen. Han har i alla fall inte vunnit den respekt som en lagkapten ska förväntas äga. Helt klart är att Mellberg, Zlatan och Ljungberg inte är de såtaste vänner. Deras inbördes irritation kan ha legat där och gnagt och skavt och sådant påverkar alla. Henrik Larsson hade varit en lämpligare karaktärer som lagkapten. Han hade enat och förenat. Under EM -08 präglades svenska landslaget av oro, irritation och disharmoni. Alltför många saknade förtroende för sig själva och spelidén. Den för mig stora positiva överraskningen var annars Olof Mellberg. Även om Petter Hansson knäade in ett mål hade jag hellre sett Tobias Linderoth bredvid Olof Mellberg. Försvarets tröghet sidleds blev tydlig vid Spanienmatchen (1-2 målet) och uppenbar mot Ryssland. Det hade Tobbe eller Anders Svensson kanske kunnat råda bot på. Att Sverige skulle vara ålderstiget och att det därför inte höll tror jag inte på. Tyvärr tror jag det föll på ledarskapet både på och vid sidan av plan. Förbundskaptenens uppgift är att bygga ett lag. Varje lagdel kräver en ledare och en spelmotor. Hela laget kräver en kapten som håller ihop. Isaksson var ingen trygg målvakt och därmed inte den ledare som är så viktig längst bak. I försvaret fanns en desavouerad Mellberg. På mittfältet hade vi en ifrågasatt Anders Svensson och en ännu mer ifrågasatt Daniel Andersson. I anfallet en Henrik Larsson som nästan bad om ursäkt för att han var med. Och på sidan en Lagerbäck som kämpade med en Zlatanprimadonna och en kritisk press. Hur man än vrider och vänder på detta så är förbundskaptenens val av lagkapten antagligen en nyckel. Hade han andra val än Ljungberg? I rådande läge med en osäkerhet på Henrik Larsson fanns inte så många att välja bland. Nu är det inte bara ledarskapet som fallerat. Tekniken och passningsspelet och förmågan var utifrån det uttagna spelarna på en ganska medioker nivå. Många har underpresterat. Förutom de sista 20 minuterna i första halvlek mot spanjorerna. Då visade svenska landslaget vad det kan förmå i sina bästa stunder. Sedan föll korthuset ihop. Drivet, självförtroendet, förmågan försvann med Zlatan. Och i ryssmatchen var vi aldrig med. Guus Hiddink, holländaren som är Ryssland förbundskapten har dock gång på gång visat prov på excellent ledarskap. Det skulle inte förvåna mig om han tar Ryssland till final och varför inte till mästare.

Grekland - Sverige 0-2

En match där Sverige spelar fotboll och Grekland förödmjukar både sporten och sig själva. De må ha vunnit EM genom att tråka ut både motståndare och publik. Men fyra år senare är spelarna fyra år äldre. Och detta veteranlag förmådde inte åstadkomma något på egen hand. De fyra chanser de fick orsakades av våra tre innerförsvarare och målvakt. Mellberg och Petter Hansson höll på att nicka in bollen i eget mål. Daniel Andersson fick något slags hybris och började dribbla utanför eget straffområde. En långsam gammal grek tog bollen enkelt av honom och höll på att göra mål. Isaksson hamnade fel på en frispark och kastade sig alldeles för tidigt. Hade han varit aktiv och rätt placerad hade han antagligen aldrig behövt kasta sig. Så Sverige som mötte ett icke anfallande långsamt Grekland blev egentligen aldrig prövat. De gånger innerförsvaret hamnade i problem såg det dock oroligt ut. Hur ska de ha en chans mot snabba och tekniska spanjorer? Anfallarna då. Ja Henrik Larsson hade två gyllene tillfällen där han tidigare alltid sköt. Nu försökte han passa. Märkligt med denna borne målskytt. Mot andra lag måste man ta tillvara på de målchanser man får. Nu fick Sverige ändå ett mycket vackert 1-0 mål tack vare Zlatans direktskott på Henrik Larssons fina väggpass. Petter Hansson snubblade in 2-0 målet mot tre trötta greker. Det visade vad kraft och vilja kan åstadkomma mot greker som passerat senast utgånget datum. Jag trodde Sverige skulle stå för pinsam 0 poäng insats i EM. Men får revidera mig. Sverige spelade bra och har redan överträffat alla mina förväntningar. Riktigt bra spel på mittfältet och med flera snygga anfall. Grekerna däremot får åka hem med svansen mellan benen. Trist att det stora glädjeämnet Chippen, Christian Wilhelmsson, måste lämna EM med lårskada. Hade gärna sett honom mot spanjorerna. Att Fredrik Ljungberg var lysande i denna match kan eventuellt åtminstone delvis förklaras med det dåliga motståndet. Högerbacken Niclas Alexanderssons skada innebär kanske att vi får in Fredrik Stoor. Inte en sekund för sent. Mot Spanjorerna krävs det kvicka fötter. Hur ska de då gå för Olof Mellberg och Petter Hansson som innerbackar? Vilka karuseller de kommer att få åka på lördag. Och Isaksson som chansspelar och åtminstone hitintills inte ingivit trygghet. Daniel Andersson som defensiv innermittfältare var inte dålig men motståndet var inte heller svårt. Vi hade mot Grekland en försvarsdiamant av kraftfulla och modiga killar men som inte är spelförare och som är svaga tekniskt och i passningsspelet. Det håller inte i fortsättningen. Jag vidhåller att Linderoth eller Svensson bör sättas in som mittback bredvid Mellberg.