The Mourinho criminal tactic was as useless as when Holland tried the same brutal football in the VM final against Spain.
It was obvious that Mourinho demanded of his player to "kill" and not take any prisoners.
Pepe should have been sent of early in the game and his elbow on Piquet wasn´t even punished.
Marcellos first coward attack on Messi should have been a red card but he only got yellow. Finally Marcello got a red card when it only was minutes left of the Super Cup Final causing a riot on the pitch.
Even Real fan today demand the rejection of Marcello.
Mourinho and Real didn´t only lose (2-3) they also have lost most of what sports are about. When Barca shows joy and excelence. Mourinhou has injected hate and violence.
Mourinhou is a threat not only to Real but also to football and he should be put in psychiatric isolation to do some rethinking.
torsdag 18 augusti 2011
måndag 15 augusti 2011
Libyen från pest till kolera
Angreppskriget mot Libyen har paralleller till Irakkriget och störtandet av Saddam Hussein.
Det är orättfärdigt och i strid mot folkrätten. Det är underbyggt av en politiskt sanktionerad media kampanj där diktatorn demoniseras. Inte för att det behövs men ju värre han framställs desto mer rättfärdigas det att han störtas med alla medel. Strategin precis som i Irak innebär att ansluta flera nationer i detta. Om principen om att störta varje diktator med Svarte Petter målad i ansiktet ska gälla så har världssamfundet ett heltidsjobb med sådana oprovocerade angreppskrig. Det finns i så fall flera dikatorer att angripa. En sådan utresning kan vara önskvärd men vi vet inte om det blir bättre. Antalet civila oskyldigt döda i Irak och i Libyen överskrider det tiodubbla eller tusenfallt mer än mängden civila offer innan angreppen. Har de fått det bättre?
När nu rebellerna i Libyen rycker fram emot ett övertagande av makten så kan vi räkna med att regimskiftet inte leder till demokrati. Denna revolt skiljer sig från jasminrevolutionerna i Tunisien, Egypten och Syrien så till vida att det inte bara är krav på frihet för folket som står på agendan.
En internationell vilja att störta Kadaffi som så länge utmanat västs tålamod, ger rebellerna förutsättningarna. Men vilka är det som leder rebellerna och vad kommer istället?
Extrema islamister med sharialagar i agendan?
I praktiken innebär det att kvinnorna antagligen kastas tillbaka till medeltiden från en position som i dagsläget under Kadaffi varit i jämförelse mer rättvis. Visst finns även i Libyen arrangerade äktenskap men om kvinnan säger nej är det hennes ord som gäller. Och det skyddas av immamen som har till uppgift att utreda huruvida det är ett tvångsäktenskap eller av fri vilja. Under Kadaffiregimen har inte hedersvåldet accepterats. Resultatet har således märkligt nog under denna despot blivit att kvinnan uppnått en för denna värld ovanligt stor frihet. Och detta sticker alltid i ögonen på traditionalisterna och särskilt de extrema islamisterna.
Övergångsrådet pratar om en moderat Islamsk stat. Kalla kårar går utefter ryggraden. Striden är inte över när Kadaffi har försvunnit.
Nato och EU hjälper till att bomba bort Kadaffi men vilka är garantierna för demokrati, kvinnors och barns rättigheter?
Min förutsägelse är att Kadaffi kommer att avrättas inför världens ögon, inte av någon domstol utan av sitt eget folk. Jo för jag tror han håller sitt ord och är kvar i landet.
Sedan återstår att se vilken slags diktatur som bildas för demokrati och jämställdhet ligger långt bort.
Det är orättfärdigt och i strid mot folkrätten. Det är underbyggt av en politiskt sanktionerad media kampanj där diktatorn demoniseras. Inte för att det behövs men ju värre han framställs desto mer rättfärdigas det att han störtas med alla medel. Strategin precis som i Irak innebär att ansluta flera nationer i detta. Om principen om att störta varje diktator med Svarte Petter målad i ansiktet ska gälla så har världssamfundet ett heltidsjobb med sådana oprovocerade angreppskrig. Det finns i så fall flera dikatorer att angripa. En sådan utresning kan vara önskvärd men vi vet inte om det blir bättre. Antalet civila oskyldigt döda i Irak och i Libyen överskrider det tiodubbla eller tusenfallt mer än mängden civila offer innan angreppen. Har de fått det bättre?
När nu rebellerna i Libyen rycker fram emot ett övertagande av makten så kan vi räkna med att regimskiftet inte leder till demokrati. Denna revolt skiljer sig från jasminrevolutionerna i Tunisien, Egypten och Syrien så till vida att det inte bara är krav på frihet för folket som står på agendan.
En internationell vilja att störta Kadaffi som så länge utmanat västs tålamod, ger rebellerna förutsättningarna. Men vilka är det som leder rebellerna och vad kommer istället?
Extrema islamister med sharialagar i agendan?
I praktiken innebär det att kvinnorna antagligen kastas tillbaka till medeltiden från en position som i dagsläget under Kadaffi varit i jämförelse mer rättvis. Visst finns även i Libyen arrangerade äktenskap men om kvinnan säger nej är det hennes ord som gäller. Och det skyddas av immamen som har till uppgift att utreda huruvida det är ett tvångsäktenskap eller av fri vilja. Under Kadaffiregimen har inte hedersvåldet accepterats. Resultatet har således märkligt nog under denna despot blivit att kvinnan uppnått en för denna värld ovanligt stor frihet. Och detta sticker alltid i ögonen på traditionalisterna och särskilt de extrema islamisterna.
Övergångsrådet pratar om en moderat Islamsk stat. Kalla kårar går utefter ryggraden. Striden är inte över när Kadaffi har försvunnit.
Nato och EU hjälper till att bomba bort Kadaffi men vilka är garantierna för demokrati, kvinnors och barns rättigheter?
Min förutsägelse är att Kadaffi kommer att avrättas inför världens ögon, inte av någon domstol utan av sitt eget folk. Jo för jag tror han håller sitt ord och är kvar i landet.
Sedan återstår att se vilken slags diktatur som bildas för demokrati och jämställdhet ligger långt bort.
Etiketter:
extrema islamister,
Kadaffi,
Libyen,
rebeller,
sharialagar
torsdag 4 augusti 2011
Elvaåring avkastad från tåg
Finns det någon advokat som nu åtar sig systrarnas talan?
Händelsen där en tågkonduktör kastade av en elvaårig flicka från tåget, medan hennes storasyster var på toaletten, är oerhört upprörande.
Flickorna som ursprungligen är afrikaner vistades i ett främmande land och skulle resa från Örebro till Göteborg. Elvaåringen klarade enligt konduktören inte av att förklara att hon reste med sin syster som hade biljetterna. På Kumla station kastades hon av.
Enligt storasyster hade de straxt innan köpt biljetter av samma konduktör vilket förbryllar.
Vad hände sedan när storasyster återkom och upptäckte att lillasyster var borta? Vilken oerhörd fasa!
Vad kunde ha hänt med lillasystern som sökte sig till en gångtunnel där hon grät hejdlöst.
Orten hon slängdes av på är inte vilken som helst. I Kumla finns Sveriges hårdast bevakade anstalt - med flera av landets farligaste brottslingar.
Varje dag försvinner i Sverige unga barn många in i sexindustrin. Flera spårlöst. SJ har således utsatt elvaåringen för allvarlig fara och rent av livsfara.
I denna svåra stund var det ren tur att flickan mötte en snäll dam som tog hand om henne.
SJ skyllde först på att flickan såg äldre ut men hade senare i kvällens TV sändning omdömet att inte fortsätta bortförklara agerandet. Man konstaterar att konduktören gjort en missbedömning. Ja det är väl ett understatement.
Jag frågar mig nu vem som för systrarnas talan. Båda har utsatts för allvarlig psykisk påfrestning. När nu SJ pratar om kompensation hör jag att flickan ska erbjudas nån gratisresa.
I själv verket borde det vara ett skadestånd av ansenlig dignitet. Ett sexsiffrigt belopp. Vilken probonoadvokat åtar sig detta?
Vad gör Barnombudsmannen?
Är händelsen ens polisanmäld?
Händelsen där en tågkonduktör kastade av en elvaårig flicka från tåget, medan hennes storasyster var på toaletten, är oerhört upprörande.
Flickorna som ursprungligen är afrikaner vistades i ett främmande land och skulle resa från Örebro till Göteborg. Elvaåringen klarade enligt konduktören inte av att förklara att hon reste med sin syster som hade biljetterna. På Kumla station kastades hon av.
Enligt storasyster hade de straxt innan köpt biljetter av samma konduktör vilket förbryllar.
Vad hände sedan när storasyster återkom och upptäckte att lillasyster var borta? Vilken oerhörd fasa!
Vad kunde ha hänt med lillasystern som sökte sig till en gångtunnel där hon grät hejdlöst.
Orten hon slängdes av på är inte vilken som helst. I Kumla finns Sveriges hårdast bevakade anstalt - med flera av landets farligaste brottslingar.
Varje dag försvinner i Sverige unga barn många in i sexindustrin. Flera spårlöst. SJ har således utsatt elvaåringen för allvarlig fara och rent av livsfara.
I denna svåra stund var det ren tur att flickan mötte en snäll dam som tog hand om henne.
SJ skyllde först på att flickan såg äldre ut men hade senare i kvällens TV sändning omdömet att inte fortsätta bortförklara agerandet. Man konstaterar att konduktören gjort en missbedömning. Ja det är väl ett understatement.
Jag frågar mig nu vem som för systrarnas talan. Båda har utsatts för allvarlig psykisk påfrestning. När nu SJ pratar om kompensation hör jag att flickan ska erbjudas nån gratisresa.
I själv verket borde det vara ett skadestånd av ansenlig dignitet. Ett sexsiffrigt belopp. Vilken probonoadvokat åtar sig detta?
Vad gör Barnombudsmannen?
Är händelsen ens polisanmäld?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)