Högljudda nyateister lever inte upp till de ideal av tolerans, rationalitet och vetenskaplighet med vilka de själva kritiserar religionen.
Det skriver religionsdebattörerna Per Ewert och Mats Selander. Den fick 1k (över 1000) rekommendationer 0ch 2052 kommentarer på de avgränsade två dagarna som Svd tillåter kommentarer.
Christer Sturmark försvarade nästkommande dag 21 mars Förbundet Humanisterna med artikeln: Humanism är varken intolerant eller aggressiv. 961 rekommendationer 1295 kommentarer.
På detta svarade Ewert/Selander 22 mars med: Sturmark fortsätter med retoriska finter. 109 rekommendationer, 788 kommentarer.
Trots att det var den sista repliken tog ändå SvD in min artikel 23 mars: Sturmark har byggt upp en huliganrörelse. Med motivet att ämnet engagerade. Min artikel fick 503 rekommendationer och 495 kommentarer.
Ämnet engagerade fortfarande trots fjärde dagen av intensiv debatt. Min artikel ville belysa den historiska bakgrunden till Förbundet Humanisterna och tydliggöra att detta är inte humanism utan nyateism men att man strategiskt har kapat humanismen för att föra fram sin antihumanistiska agenda.
Taktiken präglas av en mediahuliganism där man attackerar meningsmotståndare från olika håll inte minst via en ku klux klan liknande anonym kår av aggressiva smutskastande näthuliganer. (Anonym)
Jag lånade termen och till en del ville jag pröva tesen om näthuliganism.Men hur ska den definieras? "Det som är karaktäristiskt för VoF är således inte endast att de ägnar sig åt tveksamma avgränsningar, utan snarare det fientliga, moraliserande och raljanta tonfallet, det entydiga försvaret för den etablerade (natur)vetenskapen, monopoliseringen av kunskapsinhämtningens metoder och intoleransen mot alternativa sätt att erhålla kunskap." (Kommunikationsforskare vid KTH PA Forstorp)
Räcker det som definition? Jag vill gärna lägga till att dialog är omöjlig. Aggressiviteten är så stark och avsikten så destruktiv att det finns inte utrymme för vare sig respekt eller förståelse. Här finns också en starkt ton av överlägsenhet gentemot de som inte förstått "sanningen".
Intressant är att Sturmark som hävdar yttrandefrihet hade ett inlägg och det var att ifrågasätta publiceringen av min artikel. Han har tidigare kritiserat medier som publicerar i hans tycke fel saker. Till och med anmält en TV dokumentär till granskningsnämnden.
Så Sturmark förvillar när han påstår sin rörelse vara "varken intolerant eller aggressiv". Detta omdöme kännetecknar inte Sturmark tvärtom. Historiskt visar samarbetet med Vetenskap och Folkbildning, VoF att det är intoleransen som präglar denna nu sektliknande rörelse.
Professor Marcello Truzzi som var med och skapade skeptikerrörelsen tog avstånd från organisationen. Han fann att den bestod av falska skeptiker som inte var intresserade av att undersöka sanningen och han myntade pseudoskepticism om denna i grunden ovetenskapliga attityd.
En översiktlig analys av kommentarerna till artiklarna i SvD vittnar om att 60-70% är på Sturmarks sida och det följer av en utstuderad taktik som jag skrivit om tidigare. Man kommer i flockar om 30-50 sektlojala och ger stöd till sin guru. Dessa pseudiker är lätta att identifiera genom oförmågan att hålla en respektfull och innehållsutvecklande dialog. Personangrepp, fördomar och okunskapen går hand i hand.
VoF-Humanisterna har också en handbok som vägleder i hur man ska skriva kommentarer för att kränka och sabotera.
Detta till trots blev det en del pärlor från båda håll.Intressant var diskussionen som gled från religiösa invektiv till frågeställningar av mer existentiell art. Tillsammans med några politiskt ideologiska teman lyfte diskussionen från huliganbruset.
Några kommentarcitat på min artikel
Poängen är att humanism inte handlar om ateism, utan om att sätta människan i centrum. Den meningslösa fixeringen vid vad andra människor tror på, det som det så kallade förbundet Humanisterna sysslar med, har ingenting med humanism att göra.
Humanism låter bättre än ateism. Det är den enda anledning till att ateisterna kapat begreppet, på ett sätt som inte precis är i linje med den vetenskapsfilosofi de påstår sig representera. (Anders Bondesson)
Det komiska är ju att ateismen också är en trosuppfattning. Den innehåller metafysiska trosuppfattningar som inte går att belägga empiriskt. I praktiken finns det nog inga människor som inte har sådana trosuppfattningar. Man skulle behöva vara en extremt strikt agnostiker som vägrar ta ställning i några sådana frågor för att helt sakna tro. Den typ av missionerande ateister som humanisterna utgör liknar mycket mer religiösa entusiaster. Bristen på självinsikt är underhållande. (Edgar Hjelte)
Intressant så många VET vad som är rätt och fel i den här debatten. Vetenskap är t.ex alltid en hypotes eftersom den kan antas ändras eller fördjupas ytterligare när nya fakta kommer idagen. Religionen kan ju heller aldrig bevisas utan ligger på ett helt annat plan. Så "experter" finns ju inte. I slutändan får var och en ändå bilda sig en egen uppfattning. (Runo)
Om företrädare för någon organisation, oavsett vilken, odlar en attityd som uppmuntrar medlemmarna att håna eller på olika sätt misskreditera människor som inte delar den organisationens ideologi, vad kan det leda till? Vilka människor i samhället blir kvar som "godkända" enligt Förbundet Humanisternas mall? Får människor läsa horoskop utan att beskrivas som duperade och okunniga? Får människor samlas i tro på buddhismens läror utan att filmas av Humanisternas utsända? Eller bör de kanske registreras på väg till kyrkan eller moskén?
I så fall beter sig Humanisterna på samma sätt som t ex Statskyrkan gjorde som maktens redskap under den lutherska ortodoxins tidevarv anno 1700-talet i Sverige, något både kristna och andra fick lida för. Eller som Irans sedlighetspoliser agerar mot dåligt beslöjade kvinnor, på uppdrag av mullornas välde.
Attityden är densamma, skillnaden är att Förbundet Humanisterna inte har delegerats någon makt i samhället.
Enligt det jag upplevt av vad Humanisterna står för idag är det att alla former av tro på eller åsikt om att det finns andliga värden eller gudomliga krafter förtjänar att öppet hånas, förlöjligas eller bekämpas.
Min åsikt är att vårt samhälle ska vara sekulärt styrt och inte tillåtas att försnävas varken av religiösa krafter eller ateistiska humanister. (Navigare necesse est)
Religionsvetenskap och filosofi är båda humanistiska vetenskaper. Att som Sturmark kalla sig humanist är faktiskt en tveksam allmängiltig etikett. Artikelförfattaren har en seriös poäng. Detta oavsett hur man ser på Sturmarks åsikter om religion. Däremot har Sturmark poänger om religiös dogmatism man inte kan ta ifrån honom. Men dessa vaskas redan i filosfisk etiska debatter i dåtid och nutid, debatter som just kan anses vila på humanistisk grund, utan inblandning av humanisterna. (GGG)
Tro handlar om ödmjukhet. Vetenskap likaså. Den vetenskapsman som börjar tro att han vet hur saker och ting fungerar kommer aldrig upptäcka nya aspekter av verkligheten. (MartinA)
Börje Peratt
