I den sekulära hysterins anda har svensk skolavslutning drabbats så tillvida att kristna inslag mer eller mindre är förbjudna. Således får enligt ett inslag i Sveriges Radios Ekonyheter inte ens prästen hålla en bön för de församlade eleverna, därför att det finns risk för att elever från andra trostillhörigheter vistas i kyrkan. Det är en kränkning mot Sverige, mot svensk tradition och kultur.
Om jag är i indien kan jag ta emot välsignelse från buddhistisk munk eller hinduisk pandit eller pujari. Om jag är i ett muslimskt land kan jag ta emot en muslimsk mullahs välsignelse.
Om skolavslutningen ska utvecklas borde man i så fall kunna gå åt andra hållet och visa upp en mångkulturell samling. Låt företrädare för islam, judendom och varför inte ytterligare någon slags sekulär eller annan religiös uppfattning uttala sig positivt för eleverna som nu ska släppas ut på sommarlov. Uttalandet kan vara bara på några meningar men effekten kan vara storartad och försonande. Dock bör den sammanhållande tonen utgå från humanismens arv. Och denna min ståndpunkt är inte utifrån min tro för den är i sammanhanget oväsentlig utan utifrån värnandet om alla människors rätt till sin tro och att i detta kunna leva i samförstånd.
Denna uppmaning gäller även för de människor som har flyttat hit. Och jag tror att de flesta uppskattar även svensk tradition och kultur i "Den blomstertid nu kommer".
