söndag 25 mars 2012

Humanismens återupprättande

Humanismens återupprättande och min artikel på Svenska Dagbladet "Sturmark har byggt upp en huliganrörelse" blev naturligtvis hårt ansatt.

Man ser av inläggen att många angriper religionen och kanske tror att det handlar om i första hand religion. Men det är ett villospår.

Det har blivit alltmer angeläget att försvara den humanism som grundar sig på mänskliga rättigheter.
Sedan 60 år har vår ursprungliga humanism underminerats och är idag organiserad internationellt av en rörelse som kapat namnet och de kallar sig Internationella Humanistunionen. I själva verket är de antihumanister, nyateister och erkänner bara en slags vetenskap som kallas naturalism. Den som har avvikande synpunkter ska inte få uttala sig. Vi ser också att Sturmark anser att denna artikel inte borde få publiceras och han får stöd av några följare fientliga till yttrandefrihet. Intressant eller hur. De som skriker högt om yttrandefrihet vill hindra andra att yttra sig.

Det som ytterligare skiljer antihumanismen från den värdegrund som demokratin och mänskliga rättigheter vilar på är intolerans, förföljelse av oliktänkande och underkännande av de vetenskapliga akademierna. Det senare gör denna rörelse till pseudovetenskaplig. De kallar oliktänkande för förvillare men i själva verket så är det denna rörelse som förvillar genom att utge sig för att vara något man inte är.

Läkemedelsindustrin finansierar flera av skeptikerrörelsens organisationer.
Den som har alternativa åsikter som på något sätt ifrågasätter eller ruckar på maktförhållandet när det gäller skolmedicin kontra alternativ medicin riskerar av dessa antihumanister att bli förföljda och tillintetgjorda. Antihumanismen går därför läkemedelsindustrins ärenden.

Nyateismen kännetecknas av inte bara en övertygelse om guds ickeexistens utan också en förnekelse av ett medvetande som kan omfatta en värld som är större än materialismens rationalism. Denna nyateism är således omedveten om en verklighet som överträffar deras fantasi och föreställningsförmåga och de fastställer egna fördomar som sanna och oföränderliga.
Ateismen i sin ursprungliga form är en ytterlighet av agnosticismen vars innebörd är att man inte är säker på om gud finns eller inte finns. Om man lutar åt att Gud inte finns så är man ateist men kan ändå ha respekt för den som tror.

Nyatesimen vet med bestämdhet att Gud inte finns och hävdar logikens förnuft men i själva verket försvarar man oförnuftets ställningstaganden oavsett om dessa inte går att bevisa. För det går ju inte att bevisa att gud inte finns. Däremot går det att bevisa att Gud finns i hjärnan. Något som är neurologiskt bekräftat.

Nyateisterna attackerar aggressivt dem som tror. Från den raljanta tonens kränkningar till ren idiotförklaring och till sist som hjärnskada. Konsekvensen av detta är en rigid hatisk ateism som omöjliggör ett dialogutbyte.

Sättet man hävdar sig på har antagit sektens form. Den känns igen på sin förlöjligande och nedlåtande ton och sitt pubertala tonläge och upphöjande av sektens ledare till gud.

På frågan om min tro så kan jag anföra agnosticism. Jag vet inte. På frågan om min vetenskapliga hållning. Jag är skeptiker och söker med research och rimliga fakta bilda mig en uppfattning.