There is no I in TEAM

Ibrahimovic var avstängd i den avgörande slutspelsmatchen mot Holland (Råsunda 11 okt 2011) som blev en svensk klassiker och seger med 3-2. Att svenska landslaget nu blommande upp och släppte fram många enskilda prestationer i en kollektiv insats möjliggjordes sannolikt av att Individualisten med stor I inte fanns med.
Missförstå mig inte Zlatan är en fotbollsartist av högsta internationella klass men han kan aldrig bli världen bästa fotbollspelare såvida det inte sker en radikal personlighetsförändring. Skälet är att hans Ego är större än laget. Och detta Ego är i grunden kritisk till alla medspelare som inte lever upp till hans krav. Under sådana förhållande får det en menlig effekt på prestationsförmågan inte bara på medspelarna utan även på Zlatan. Samtidigt är det nästintill en ära att få spela samman med Zlatan.
Denna motsägelsefulla psykologi får till effekt att medspelare litar för mycket på att stjärnan ska avgöra och kliver inte fram till 100%. Då finns ju dessutom risken att man misslyckas och får känna på Zlatans onda öga och kritiska gnäll.
Att Zlatan skulle vara för stor för Sverige är också tveksamt, han var ju för stor för Barcelona, världen bästa klubblag.

Kanske är Zlatan för stor för sig själv och det måste vara mycket tärande. Frustrationen tar bort motivationen och det får Zlatan att säga att han ganska snart kommer att sluta. Några tolkar det som att han vill bort från Milan och hoppas på ett lockande erbjudande från annat håll. Nej jag tror faktiskt att Zlatan har tröttnat. Kanske på sig själv. Det är svårt att ändra sig och jag tror att han försöker. Kanske finns det en möjlighet om han kan komma bort från överkraven och återvänder till killen som hade kul. Med den nya mogna insikten om att medspelarna gör laget kan han då bli en inspirerande och enbart positiv vägledare. Tänk om en sådan utveckling kunde ske. Vilken möjlighet för Zlatan och fotbollen det skulle kunna bli.

Zlatan måste visa medspelarna uppskattning

Milan - Catania (1-1) och minst tre klara och väldigt snygga målchans passningar från Zlatan som det inte blir mål på. Den första bränner Inzaghi, fri från 2 meters håll. Zlatan tittar inte åt Inzaghi efter missen. Den andra är en fin nedåtnick till Seedorf som efter missen söker Zlatans ögon för att visa uppskattning för passen. Zlatan tittar aldrig åt Seedorf. Mumlar mest ilsket för sig själv. Samma sak gäller även den tredje missen. När väl Inzaghi gör 1-1 målet på en fantastisk pass från Ronaldinho springer han direkt och tackar Ronaldinho och nästan hela laget är framme och gratulerar dock inte Zlatan. Det som Ronaldinho och Eto (numera i Inter) alltid har visat sina medspelare är uppskattning för den pass man fått och uppskattning för de försök medspelarna gjort. Så bygger man framgångsrika lag.

Barca och Zlatan

Så är då Zlatan i Barcelona. Jag beundrar honom som spelare och hans kvaliteter är unika. Men han måste ha rätt omgivning och spelsystem. "There is no I in Pep Guardiolas TEAM". Jag har i tidigare inlägg motsatt mig idén att Zlatan skulle spela i Barca. Hans individualism riskerar att inte accepteras av alla medspelare och om han får sitta kan frustrationen leda till konfrontation. Hans spelsätt passar antagligen inte heller. Gå och vänta på boll medan Xavi och Iniesta passar i sidleds kommer att bli väldigt frustrerande för en så skicklig individualist som vill ha boll hela tiden. Nu säger han att han kommit för att lära. Visst, men första gången en arrogant gest eller ett gnäll mot någon av medspelarna särskilt om det riktas mot Catalaner så är det kört. Det blir inte lätt med Messi heller. Ingen vill ta andrefiolen. Kanske är detta miljön som kan få honom att hålla igen. Men Zlatan är Zlatan han kan inte hålla igen utan att spricka. Kanske är detta miljön som ändå får honom att utvecklas som person och göra honom bäst i världen. Något stort kan vara på gång. Den enda som kan såga chansen är nog Zlatan själv. Kommunikationen med tränaren Guardiola avgör.
Inters tränare Mourinhou säger sig vara glad över bytet och menar att man fått en bättre spelare i Eto. "Inters fans tog aldrig Zlatan till sitt hjärta" säger han. Det säger en del om Mourinhou som borde vara tacksam för att Zlatan gav honom ett liga guld. Men Zlatan om han blir kvar i Barca kommer antagligen att åka på både dalar och toppar som ingen annan.

Zlatan och vattenbärarna

Sunt förnuft tycks ha vunnit. Zlatan stannar i Inter. Läste i en kvällstidning att det var lika bra att Eto inte kom till Inter eftersom Eto sade vad han tyckte och det kunde provocera lagkamrater och tränare. Häpp! Jag menar således inte att det är ett problem att säga vad man tycker utan snarare hur man uppför och uttrycker sig. Eto uppträder sällan eller aldrig arrogant. Han passar in i Barcelona eftersom han kan uppträda som en lagmänniska. Han kämpar och visar sina lagkamrater uppskattning även då de missar en pass. Zlatan är raka motsatsen. Hela hans kropp skriker ut. Varför i h-e passade du inte mig! Hur f-n kan du missa passen till mig! Jag Zlatan är laget, alla ni andra är mina vattenbärare!
Det skulle aldrig funka i Barca.
Men naturligtvis blir han staty i Rosengård. Och visst vore det kul om han vid sina fötter hade ett vattenställ med tio flaskor.